Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
FORNTIDEN.
till Olof Tryggvascras syster prinsessan Ingeborg. Olof
gaf sitt samtycke till giftermålet med det vilkor likväl,
att jarlen sjelf skulle blifva kristen och låta kristendomen
predikas i jarladömet. Ragnvald samtyckte härtill, och
kristne lärare följde honom efter bröllopet tillbaka till
Vestergötland. Sjelf drog konung Olof nu till Venden.
Konungen derstädes gjorde inga svårigheter att
vill-lära Olofs begäran, men bakom norske konungens rygg
smidde hämdlystnaden sina ränker. Danmarks konung
Sven skickade sin vän Sigvald jarl att ställa sig in hos
konung Olof och bringa honom i sina fienders våld.
Under allehanda förevändningar lyckades Sigvald jarl
fördröja Olof Tryggvasons hemresa, till dess han fått bud,
att svenska och danska konungarne samt deras
bundsförvandt norske jarlen Erik Håkansson uppnått ön Svoldern*),
der de beslutit invänta norske konungen. Olof hade väl
fått underrättelse om, att icke allt stod rätt till, och att
fiender lurade på honom i de vendiska farvattnen, men
hans förmenta vän Sigvald lugnade honom med
försäkran, att om någon tära komme å färde, skulle han följa med
sitt folk. Under tiden hade de förbundna lagt sina flottor
bakom ön, för att, när Olof koin seglande, helt oförmodadt
anfalla honom. Olof. hade endast trenne skepp, den öfver
hela norden berömda ’Ormen Långe’, ’Ormen korte’ och
’Tranan’. Då hans folk rådde honom att skynda undan,
svarade han: "Grud råder för mitt lif, men jag vill aldrig
Hy," och höll i stället med sina tre skepp rakt på
fienden. Danskarne anföllo först, men konung Sven
Tveskägg fick sitt eget skepp så illa tilltygadt, att han
måste draga sig ur striden och likaså Olof Skötkonung.
Lyckligare var Erik jarl. Han anryckte med friska
krafter, då norske konungens män redan voro trötta,
och de män, som stupade på hans sida, ersattes genast
med Svenskar eller Danskar, som i händelse af behof
tagit plats på hans skepp. Striden rasade lika blodig
som förut och var långt ifrån afgjord, då Erik jarl
närmade sig Olof Tryggvasons enda återstående skepp,
Ormen långe.
*) En o eller ett sund utanför pommerska kusten, nära Rügen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
