Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATIONEN.
37
sigtighet i förberedandet och en rask beslutsamhet vid
utförandet af de stora ting, som utmärka hans regering.
Yi se detta ingenstädes tydligare än i hans
handhafvande af de religiösa frågorna och kyrkans
angelägenheter. De nya lärornas förnämste vedersakare, den
mäktige biskopen i Linköping, Hans Brask, som hos
konungen anhållit, det han icke måtte tillstädja att någon af
Luthers böcker, "af hvilka stor villfarelse och tvedrägt
i kristna kyrkan födas," här måtte få köpas eller säljas,
eller hans lärjungar hos konungen finna tillflykt och
beskydd — erhåller det svar: "han kunde icke med skäl
förbjuda," säger han, "att Luthers böcker infördes, då
han icke funnit dem vara ogillade af oveldiga domare
utan endast af hans vederparter. Hvad åter beträffade,
att Luthers lärjungar icke skulle hafva skydd hos honom,
hade han icke förnummit någon för den saken hafva
sökt hans beskydd, men om så skedde, visste väl
biskopen sjelf, att det tillhörde konungen att beskydda
hvar och en af sina undersåter tör öfvervåld och orätt;
om någon vore, som biskopen eller någon annan ville
tilltala med rätta i denna eller andra saker, ville han
ingen försvara utan låta densamme för sig sjelf
tillbörligen göra redo och stå sin egen fara. För öfrigt
hoppades han sig ej annorlunda skickat, än att han ju måtte
behålla en kristen furstes rykte, ehuru biskopen
annorlunda mente; dock ville han gerna veta, med hvad skäl
och grund biskopen kunde detgöra?"
Så pågick under konungens hägn det påbörjade
reformationsverket. Men på det detta måtte hafva en
grund och hela verket icke vara ett hus bygdt på lösa
sanden, föranstaltades genom Laurentius Petri bibelns
öfversättning på svenska språket. Redan 1526 utkom
nya testamentet, utarbetadt i ett så rent och kraftfullt
språk, att det ensamt ur denna synpunkt bildar en epok
i vår litteratur. Men dess största och hufvudsakliga
betydelse var dock en annan och ligger uttryckt i dessa
en svensk häfdatecknares ord*): "så var åt den kristna
församlingen på dess eget språk gifven en bok, som
genom sitt oändligt rika och stora innehåll skulle blifva
*) Strinnholm: K. Gustaf l:s historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
