- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 2. Från Gustaf Vasa intill Kristina /
68

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

NY A RF, T III EN.

"ehuru många giller och snaror än funnos i dem,
hvarmed konungen kunde dem när som helst besnärja."

Vid sin tronbestigning hade Erik skickat sändebud
till Johans hertigdöme Finland att taga trohetsed af
Finnarne, men med befallning att detta skulle ske
hemligt, och utan Johans vetskap. Detta lyckades likväl
icke, ty Johan, som uppsnappat sändebudets afsjgt,
skickade genom dag och natt ett annat bud till Abo med
befallning att förhindra Eriks sändebud att utföra sitt
uppdrag. Efter Arboga artiklar måste emellertid Johan
underkasta sig konungens vilja, men nya anledningar till
fiendskapens underhållande läto icke länge vänta på sig.
— Vi ha redan omtalat, det Johan för de tjenster, han
visade Erik i fråga om det engelska giftermålet,
betingat sig som återtjenst att Erik skulle understödja Johans
planer på Lifland. Men sakerna hade under tiden
förändrat utseende. Erik ville för Sveriges krona nu sjelf
taga i besittning samma länder, till hvilka Johans
ärelystna planer sträckte sig för egen räkning.

Sådana voro således utsigterna vid den unge
konungens tillträde till regeringen; en välrustad krigsmakt,
en full skattkammare, fred med rikets grannar, enighet
ännu så länge inom landet och nedanom konungaborgen
trohet mot konungahuset, men inom detta ett hemligt
hat som glödde under yttre ärebetygelser liksom en
hemlig eld under askan.

Den 29 juni 1561 firades konungens kröning i
Upsala med en dittills i Sverige osedd prakt. Utom det
att tecknen till den konungsliga värdigheten, kronan,
spiran och äpplet voro nya bestälda från Holland,
prunkade konungen och hans systrar i nya med guld och
ädelstenar sirade drägter, hvarjemte för högtiden voro
införskrifna flera kistor med perlor, dyrbara fjädrar,
välluktande vatten, viner, m. m. Inbjudna främmande
furstar gåfvo ökad glans åt kröningsfesten. Allmänheten
förplägades rikligen och roades med att åse sällsynta
djur som Erik för tillfallet intorskrifvit: kameler, lejon,
leoparder, etthundra kaniner o. s. v. Till förhöjande af
ståten och till minskande af afståndet mellan hertigarne
och adeln införde konungen vid detta tillfälle grefve- och
/nÅ^rre-värdigheterna. Trenne grefvar utnämndes ur
rikets mest lysande slägter, nämligen Svatite Sture, Per

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhafd/2/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free