- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 2. Från Gustaf Vasa intill Kristina /
116

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYA HK TIDEN.

att hans regering först då kunde blifva lyckosam och
gagnelig, när han med välvilja bekräftade Sveriges
politiska och religiösa friheter och de beslut, dem man här
i landet komme att fatta till dessas tryggande. Men
just här låg den svåraste stötestenen. Sigismund ville
aldrig medgifva något förr, än han blef tvungen dertill;
men då kunde han ofta drifvas längre än man hade väntat.

Mellan Sigismunds och Karls sätt att gå tillväga
visade sig redan från början en stor olikhet. Karl, som
hade intet att frukta, helst han från början kände sig
som den starkare, gick utan omsvep och öppet tillväga;
Sigismund åter handlade från begynnelsen mindre
varsamt, än misstänksamt. Oroliga och maktlystna herrar,
som voro hertigens personliga fiender, försummade icke
att göra dennes förhållande och afsigter tvetydiga hos
konungen. Härtill kom Upsala mötes beslut. Hertigen
hade affordrat riksrådet en förbindelse att "en för alla
och alla för en skulle med honom försvara rikets frihet"
(hvilken förbindelse Sigismund kallade hertig Karls
fågelnät). Men redan innan Upsala mötes beslut var fattadt,
hade* Sigismund meddelat ett förbud mot mötets hållande,
ehuru förbudet hemlighölls af hertig Karl, 1 sjelfva
verket hade Svenskarne således redan öfverträdt
konungens befallningar, när denne redde sig att 1593 på hösten
för första gången efter sex år återse Sverige. Blott
med svårighet hade Polackarne medgifvit honom
tillåtelse att resa öfver till sitt fädernesland och endast mot
löfte att Sigismund innan höstens inbrott följande året
skulle vara tillbaka i Polen. Han säges ock hafva till
polska rådet förnyat löftet att Estland, enligt det vid
hans val af Erik Sparre gifna löftet, skulle med Polen
förenas; att så var, är dock ej till fullo bevisadt. För
resekostnadernas besti"idande beviljades af polska
riksdagen en summa af 3 tunnor guld.

Den 3 augusti 1593 steg Sigismund med sin
drottning och sitt hof om bord. Resan gick utefter
Weich-seln ned till Danzig. Svenska riksrådet Ture Bjelke,
soin blifvit afsänd till Polen för att begäi^a Sigismunds
bekräftelse på Upsala mötes beslut och framföra
Svenskarnes önskan att se sin konung, var med på polska
skeppen, stadd på återresa till Sverige. Med mycken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhafd/2/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free