Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
NYAUTO TTt)FN.
gare skulle läras att uppföra sig efter tid och
omständigheter, var omsorgsfull så om deras rykte som deras
helsa, färdig att förutse allting, kände både sina fienders
grundsatser och krigsmedel, deras rådslag, deras arméer,
konst (krigsduglighet) och krigsaga, äfvensom naturen
och belägenheten af de platser de innehade*). IFan
tvekade aldrig att låta verkställa hvad han befalt. Det
fans ingen ändring i hans order. I [an tyckte ej om
officerare, som ej hade ett qvickt begrepp, men lät dock
ingen ifrån sig skiljas, förr än ban var säker att hans
order voro förstådda."
Redan Karl IX hade börjat att kalla krigsbefälet
till riksdagarne. Gustaf Adolf fortsatte dermed,
antagligen af det skäl, att under en tid af nästan beständiga
krig, ärenden som angingo hären och krigsväsendet voro
de vigtigaste som kommo under riksdagens behandling.
En nästan vid hvarje riksmöte återkommande fråga var
den om utskrifningarne. För detta ändamål hade
konungen låtit indela landsorterna i rotar med tio skatte- och
kronobönder samt tio frälsebönder i hvarje rote. För
hvarje rote utsågs en karl — soldat, ryttare eller båtsman
— som skulle vara frisk och sund, starkt bygd, rask och
hurtig, från aderton till trettio års ålder eller till och med
deröfver. För utskrifningarnes verkställande förordnades
kommissarier, som hade att hålla räkning öfver alla
när-och frånvarande. Om någon höll sig undan, antecknades
*) Vid den hastiga utveckling krigföringssättet vann genom
Gustaf Adolfs härförartalanger gjorde bristen på goda kartor sig ofta
ytterst kännbar. Då det likväl var af yttersta vigt att hafva en
noggrann lokalkännedom, måste han skaffa sig denna genom
rekognosceringar sora han oftast förrättade sjelf, men hvilka utsatte honom
för stora faror, så mycket mera sora han var närsynt. Så t. ex.
föll han nnder eu rekoguosceriug vid belägringen af Demmin i
Pommern ned till midjan i ett träsk, emedan isen brast under honom.
Den närmast vakthafvande officeren, en skotsk kapten, skyndade att
hjelpa honom, men konungen vinkade åt honom att hålla sig stilla,
emedan fienden, som möjligen varsnat, dem, deråt riktade en liflig
eld. Under ett häftigt kulregn hjelpte Gustaf Adolf upp sig sjelf
och satte sig vid vaktelden hos Skotten, sora tog sig dristigheten
förebrå honom att han så onödigt blott.stälde sitt dyrbara lif.
Konungen hörde tåligt, på och erkände riktigheten af hans ord; »men,»
sade han, »sådant är mitt sinnelag, att jag tror iugenting bra gjordt,
om jag ej gör det sjelf.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
