Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF ADOLFS KRIGS- OCH HÄRORDNINGAR. 1G7
i
han som lösdrifvare och infördes utan omsvep i milorna;
men stod då utom roteringen. I såväl denna rotering,
som i det af Gustaf Adolf använda aflöningssättet för
militära tjenstemän lades grunden till det sedermera af Karl
XI genomförda indelningsverket. Öfver- och underbefäl
till och med korporaler, krigsprester, regementsskrifvare
m. ti. fingo sin aflöning genom hemmanslotter. Äfven den
infödde soldaten fick en gårdsdel hemman) och en
dalers ränta. — Utskrifningarne voro vid olika tillfällen
mycket olika: än 12 à 15,000, än blott G till 7,000 man
öfver bela riket. Detta antal var naturligtvis
otillräckligt och måste fyllas med främmande krigsfolk. Som
detta likväl var mot Gustaf Adolfs grundsatser, åtogo sig
ständerne vid 1G27 års riksdag en allmän utskrifning
med åsidosättande af alla friheter. Hvar tionde man
öfver hela riket skulle "utnämnas till att brukas uti
kronans tjenst såsom landsknekt", eller från städerne till
båtsman. Det var för öfrigt icke genom öfverlägsenhet
i antal som Gustaf Adolf vann sina segrar. Då han gick
öfver till Tyskland att strida mot dess mäktige kejsare,
följdes han af endast 13,000 man.
Genom krigshärens tapperhet, samt sin egen och sina
härförares öfverlägsna skicklighet hade Gustaf Adolf slutat
som segervinnare sina törsta krig. 1 det polska och
ännu mer det tyska kriget utvecklade han tillika ett
nytt krigföringssätt, som förskaffade honom segrarne
öfver Tilly och gjorde honom jemnvuxen med
Wallenstein. Det bestod deri, att han mot fiendens tunga
sqva-droner stälde lättare trupper som genom sina hastiga
rörelser bröto de fiendtliga lederne. Mellan
kavalleri-sqvadronerne voro plutoner af muskötbärare instuckna
som med en oupphörlig eld mötte fiendens anfall. Hos
intänteribataljonerne var utrymmet så stort att, medan
törsta ledet sköt, det andra laddade, hvarefter det törsta
drog sig bakom det andra ledet och afsköt sin salva, så
att elden ständigt underhölls. I detta kloka begagnande
af skjutvapneu, som på denna tid ännu ej var vanligt,
låg i viss mån de svenska truppernas öfverlägsenhet. —
Men lika mäktigt bidrog till deras framgångar den stränga
tukt och ordning som Gustaf Adolf fordrade af sina
krigare, samt den taktiska noggrannhet och punktlighet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
