Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
NYA NE TIDEN.
hertig Karl Filip, som at’ Ryssarne blifvit väld till czar,
men sedermera med oförrättadt ärende fått återvända
från Ryssland, hade genom sin faders testamente fått
till förläning dennes hertigdöme, Södermanland, Nerike
och Vermland, der hans moder under hans
minderårighet förde styrelsen. Han hade ingått hemligt äktenskap
med en fröken Ribbing, deltog med tapperhet i
belägringen af Riga, men sjuknade derunder, så att Gustaf
Adolf vid sin hemresa måste lemna honom i Narva, der
han afled den 25 jan. 1622 i sitt 21:sta år. Gustaf
Adolf sörjde honom djupt och har sjelf skrifvit hans
personalier.
Fore Karl Filip hade ock Gustaf Adolfs kusin,
hertig Johan af Östergötland, aflidit. Desse voro de
sista hertigar i Sverige med ärftliga hertigdömen; deras
frånfälle var i det hänseendet en fördel för svenska
kronan-, med föregående tiders bittra erfarenhet tör
ögonen antogs efter deras död den grundsats att ej
beläna någon at’ de kungliga prinsarne med ärftliga
hertigdömen. Framdeles erhöll väl ptälz-grefven Johan
Kasimir af drottning Kristina Stegeborgs slott och län,
men dels var ban en främmande furste, som för
konungahuset ej kunde vara farlig, dels fick han sin
förläning på andra vilkor än de förra hertigarne innehaft sina.
Gift med Karl den niondes dotter Katarina, och således
Gustaf Adolfs svåger, hade denne furste, hvilken innehade
blott ett enda slott af det lilla furstendömet Zweibrucken
i nuvarande Rhen-Bajern, och som således jemförelsevis
var fattig, tidigt inflyttat till Sverige, der både han
och hans barn funno ett nytt fädernesland och de senare
förvärfvade sig en glans och ära, som de sannolikt aldrig
skulle vunnit i sitt fädernesland.
Vi hafva tecknat Gustaf Adolf i hans enskilda och
offentliga lif, i hans personlighet och i den lysande
krets, som omgaf honom. "Aldrig" — säger Geijer —
"har ett dödsfall i en hel verldsdel gjort ett djupare
intryck. Så långt hans namn hade gått, var det en
hoppets stråle för de förtryckta. Äfven Greken drömde
dervid om frihet, och vid den heliga grafven uppsändes
böner för Gustaf Adolfs vapen. Hvad skulle ban då ej
vara för sina trosförvandter? Man kan föreställa sig det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
