Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TBTTIOARIGA KRIGETS FORTSÄTTNING.
247
ända, Sveriges alla bundsförvandter anslutit sig till
densamma, utom landtgrefven at’ Hessen.
Om Sverige under denna kritiska tid hade att
beklaga sig öfver sina bundsförvandters feghet, måste det
från ett annat håll lida ett öppet förräderi. Harmsen
öfver den misslyckade utgången af slaget vid Nörd lingen,
hade Bernhard af Weimar låtit genom löfte om Elsass,
hvilket till största delen redan i sept. 1634 frivilligt
gifvit sig under Frankrike, locka sig att med sin armé,
som dock var värfvad i Sveriges namn, öfvergå i
Frankrikes tjenst. Vilkoren, hvilka undertecknades den 26
okt. 1635, öfverlemnade åt hertigen Elsass med titel af
landtgrefve, hvarjemte han under kriget skulle erhålla 4
millioner livrés, samt efter fredsslutet 150,000 livrés
årligen, mot skyldigheten att hålla i tält en här af 12,000
man till fots och 6,000 till häst. Dock återstodo att
eröfra åtskilliga fasta platser i det nya grefskapet, hvilka
ännu innehades af de kejserlige. Om Sverige, som
efter den första betydliga motgången på alla håll såg
sig öfvergifvet, nu kunnat lemna alltsammans och draga
sig ur spelet, hade utan tvifvel Oxenstierna dermed
varit mest belåten, om blott en dräglig fred kunnat
vinnas. Men härtill var ännu ej någon utsigt.
Utom hufvudarmén, hvars rörelser vi uteslutande
följt, hade Svenskarne haft trupper spridda öfver hela
norra och vestra Tyskland. Enligt Oxenstiernas
krigsplan ända till slaget vid Nördlingen hade svenska
hufvudarmén under Bernhard af Weimar och Gustaf Horn
opererat hufvudsakligen i Schwaben och Bäjern; men
dessutom voro mindre truppafdelningar förlagda i
Schlesien under Thurn och Duwall, hvilka der stridde
tillsammans med Sachsarne under Arnheim och Brandenburgarne;
i Kursachsen under Wilhelm af Weimar; i Nedersachsen
och Westfalen under hertig Georg at’ Liineburg och den
bepröfvade Kniephausen; Hessen försvarades af
Svenskarnes orygglige bundsförvandt, landtgrefven; vid öfra Rhen
tordes befälet at’ Baudissin och slutligen i Thüringen at’
Johan Bauer. Baudissins plats hade sedermera intagits
af pfalzgrefven Kristian af Birkenfeld, och Baner skickades
att gemensamt med sachsiske fältmarskalken Arnheim,
intaga Böhmen, hvarest de lyckades framtränga till huf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>