Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKADEMIERNA I UPSALA, DORPAT OCH A BO. 21
stadgar för den akademiska undervisningen. Sjelf
anstälde han vid ett besök i Upsala år 1637 en noggrann
undersökning af högskolans tillstånd. At undervisningens
skick, men äfven åt de ekonomiska äx-endena och den
allmänna ordningen derstädes egnade han en noggrann omsorg.
Inom den teologiska vetenskapsgrenen, hvilken betraktades
såsom den förnämsta, voro de största förmågorna vid
universitetet anstälda, såsom Lenæus, Stigzelius och
Em-poragrius. Filosolien delade sina anhängare i tvenne skolor,
den Aristoteliska och den Ramistiska, hvilka sins emellan
voro oense. Juridikens studium upprätthölls
hufvudsakligen genom den berömde Loccenius. Ett vigtigt steg
framåt togs genom stadgandet, att ingen skulle få
anställning i statens eller kyrkans tjenst, så vida han ej
egde intyg från universitetet. Professorernes löner
förbättrades, och den studerande ungdomen, som uppgick till
omkring 1000, underkastades en strängare ordningsstadga.
Stipendier inrättades dels af staten, dels af enskilda
personer, som följde det af styrelsen gifna föredömet,
Efter mönstret al Upsala högskola inrättades de nya
alcademierne i Dorpat och i Aho, hvilka hade den
vigtiga uppgiften att sprida bildningens säde till Sveriges
aflägsnare lydprovinser och genom den beröring, i
hvilken de kommo med odlingens hufvudsäten här hemma,
närmare införlifva dem med moderlandet. Högskolan i
Dorpat blef först inrättad. Ar 1630, då Johan Skytte
var generalguvernör i Lifland, anordnades nämligen af
honom ett gymnasium i nämnda stad, hvarefter år 1632
begärdes och erhölls Gustaf Adolfs bekräftelsebref å
anläggandet af ett universitet derstädes. Detta kom ock
till stånd, men förblef, oaktadt regeringens alla
bemödanden, aldrig till någon egentlig nytta lör de länder,
inom hvilka det var ämnadt att sprida kunskaper och
vetande. Så mycket större välsignelse medförde
inrättningen af Abo akademi för Finland. Det var Per Brahe,
som här hufvudsakligen var verksam. Bland denna
akademis professorer, till antalet 11, voro flere framstående
vetenskapsmän, och redan året efter dess stiftelse, eller
1641, voro der 300 studenter församlade. För det eko
nomiska underhållet sörjdes genom en år 1644
meddelad större penningegåfva till Abo akademi, och år 1643
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
