- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 3. Från drottning Kristina intill Karl XII:s död /
22

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 FÖRMYNDARF.RF.OF.RINflFNS INRF STYRF.LSF,.

hölls der med mycken högtidlighet den första
magister-promotionen.

Under förmyndareregeringen inrättades genom samma
styrelses omtanka för bildningens spridande inom riket,
fyra nya gymnasier, i Skara, Vexjö, Stockholm och
Viborg. De äldsta dylika läroverk i Sverige voro de under
Gustaf Adolfs tid inrättade gymnasierne i Vesterås och
Strengnäs, anordnade hufvudsakligen på föranstaltande
af de nitiska och kraftfulla biskoparne Rudbeckius i
Vesterås och Paulinus i Strengnäs, och invigde det förra
1623, det senare 1626.

Lägre allmänna läroverk eller s. k. trivialskolor
inrättades dels af enskilda personer, dels af regeringen.
Dessa skolor voro afsedda egentligen för bibringande af
klassisk bildning på en lägre ståndpunkt, men hade
derjemte bredvid sig en s. k. apologistafdelning för idkande
af mera praktiska studier. Sådana skolor funnos förut
i Örebro, Jönköping, Göteborg, Gelie m. fl. svenska
städer, och nya anlades i Finland i Björneborg,
Helsingfors, o. s. v. — I allmänhet gälde det ännu, att den
högre bildningen på gymnasiets ståndpunkt måste
förvärfvar i de gamla stiftstäderna Vesterås, Strengnäs m. fl.,
medan man i rikets uppblomstrande affärsstäder ännu
nödgades åtnöja sig med mindre läroverk. Lärdomen och
det praktiska lifvets bestyr ansåg man ännu ej kunna
trifvas inom samma murar.

Äfven till folkundervisningen sträckte Oxenstjerna sin
vidt omfattande verksamhet. Mycket kunde väl ej i
detta hänseende göras, men något blef likväl gjordt.
Medan det egentliga folket i Europas öfriga länder
famlade i det djupaste mörker och flerestädes ännu stod
nästan på djurets ståndpunkt, gjorde man på några
ställen i vårt land insamlingar för anläggande af
sockneskolor, och till och med i Norrland — berättar
riks-historiografen Anders Buræus — var det allmänneligen
fallet, att allmogen kunde läsa i bok. I detta lyckliga
förhållande, att svenska folket i bildning och vetande
stod före andra länders menigheter, egde svenska
presterskapet en ej ringa del genom sitt nit om
religionsundervisningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhafd/3/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free