Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
44
MEDELTIDEN.
 |
Början af det äldsta till vår tid bevarade, i Sverige skrifna pergamentsbref.
Brefvet, skrifvet på 1160-talet, är från ärkebiskop Stefan. |
att han regerat öfver hela riket. Han sökte återknyta de
brustna banden emellan landets olika delar och att förena dem
till ett folk. Från denna tid omtalas ej mer jarlar för
särskilda landskap utan blott en jarl för hela riket, hvilken
|
| Ärkebiskop Stefans sigill. |
biträdde konungen i
riksstyrelsen (riksjarl). Äfven fingo
landskapen nu en gemensam
kyrklig styrelse, då Sverige af
påfven Alexander III
förklarades för en särskild
kyrkoprovins under egen
ärkebiskop med säte i Uppsala,
1164. Till förste ärkebiskop
vigdes en munk från Alvastra
vid namn Stefan. Dock fortfor
ärkebiskopen i Lund att vara
svenska kyrkans primas.
Erik den helige hade
efterlämnat söner, af hvilka den
äldste, Knut, snart uppträdde
med anspråk på tronen. Först
måste han vika och flydde
till Norge, men han återkom
plötsligt därifrån, öfverföll och
dödade konung Karl på Visingsö
1167.
Knut Eriksson. Efter en femårig kamp med motkonungar
af Sverkerska ätten blef Knut Eriksson allmänt erkänd såsom
konung, och freden återställdes. Den enda händelse af vikt,
som förmäles från Knut Erikssons tid, var ett anfall af
hedniska sjöröfvare, förmodligen kareler och ester. En fientlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/faderhist/0052.html
