- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
205

(1899) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAF ADOLF DELTAGER I DET TYSKA KRIGET. 205

så varder ock med mig så gångande, att jag, som i många
faror för Sveriges välfärd måst gjuta mitt blod men hittills
fått behålla lifvet, dock på sistone måste det låta. Därför
vill jag eder samtliga befalla under Guds skydd, önskande,
att vi en gång må mötas hos Gud i det himmelska och
oförgängliga lifvet.» Därpå inskeppade sig konungen på
flottan med en här af 13,000 man. ’-/

Gustaf Adolf i norra Tyskland. Vid midsommartiden juni
1630 ankom Gustaf Adolf med sin flotta till ön Usedom. 1(**°
Själf steg han först i land, knäföll och bad till Gud. Redan
före hans ankomst hade den svenska besättningen i Stralsund
intagit Eugen; nu besatte konungen själf öarna Usedom och
Wollin och drog till sig förstärkningar, så att han inom några
månader kunde förfoga öfver 40,000 man, hvaraf hälften svenskt
folk. Lika stor var den fientliga styrka, som låg spridd i
Pommern och Mecklenburg. Gustaf Adolf förekom fienden
genom sin raskhet; inom några få dagar stod han framför
det fasta Stettin och nödgade den gamle hertig Bogislav af
Pommern att mottaga svensk besättning och lämna sitt land
i svenskarnes händer. Inom årets slut hade han utdrifvit
de kejserliga ur Pommern. Af folket mottogos svenskarne
såsom befriare, och genom sin stränga krigstukt tillvunno
de sig invånarnes förtroende. Furstarne åter tillbakahöllos
dels af misstroende och dels af fruktan för kejsarens hämnd.

När Gustaf Adolf började det tyska kriget, ägde han ingen
enda bundsförvant. Frankrike hade erbjudit förbund men på
villkor, som konungen ej ville antaga. Nu gjorde Richelieu
fördelaktigare anbud, och i början af 1631 slöts i Bärwalde *
ett förbund med Frankrike på fem år; Gustaf Adolf
förband sig att återställa Tyskland i dess förra skick och erhöll
400,000 rdr sp. årligen i subsidier. Äfven England och
Nederländerna lämnade Sverige något understöd; Danmark
däremot visade sig ovänligt. De båda protestantiska kurfurstarne
Johan Georg i Sachsen och Georg Vilhelm i Brandenburg
sökte förena de tyska protestanterna till ett tredje,
själfständigt parti. Den enda af de tyska staterna, som öppet
förklarade sig för Gustaf Adolf, var riksstaden Magdeburg.
Emot.. denna stad vände sig nu de kejserliga och ligistiska
stridskrafterna, förenade under Tillys befäl. Gustaf Adolf,
som med sin här stod i Brandenburg, ville härifrån skynda

* Bärwalde, stad i norra delen af Brandenburg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhist/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free