Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 NYARE TIDEN.
Ä andra sidan minskades det, ehuru föga, genom fördragen
i Stuhmsdorf, Köpenhamn och S:t Germain. I början af
Karl XI:s regering hade svenska väldet ett ytinnehåll
ungefär dubbelt så stort som i våra dagar; det gränsade
på östra sidan till Ladoga, Pejpus och Dynafloden, på den
västra till Kölen, Svinesund, Kattegatt och Sundet; i söder
ägde det besittningar vid utloppen af Oder, Elbe och Weser.
Invånarnes antal anses vid samma tid hafva uppgått till
omkr. hälften af Sveriges nuvarande befolkning, och af detta
antal kom ej mer än ungefär hälften på det egentliga
Sverige. — Kolonier: Nya Sverige i Norra Amerika vid
Delawareflodens utlopp (1638—1655) samt faktoriet och
skansen Cabo Corso på öfre Guineakusten (1650—1663).
Sverige erhöll genom 1634 års regeringsform en fast
administrativ indelning; det delades jämte Finland i 17
höfdingedömen eller län, hvilket antal småningom ökades. För
den kyrkliga styrelsen upprättades superintendentsstift i
Karlstad, Kalmar, Göteborg och Hernösand samt Viborg,
hvilka med tiden blefvo biskopsstift; dessutom tillkommo
genom eröfring två nya stift: Visby stift med superintendent
och Lunds med biskop.
En mängd (35) nya städer anlades i detta tidehvarf.
Af Gustaf Adolf anlades: nya Göteborg, Borås, de flesta
norrländska städer m. fl.; — af Kristinas förmyndare: Falan,
Vänersborg, Kristinehamn m. fl.; — af Karl Gustaf:
Eskilstuna; — under Karl XI: Karlshamn, Karlskrona. — Af de
gamla fästena förlorade många sin betydelse, då gränserna
utvidgades; nya anlades, såsom Vaxholm, Nya Älfsborg,
Kungsholm, Karlsten. I Skåne voro Kristianstad och Malmö
starkt befästa.
De sista hertigdömena återföllo till kronan; en mängd
nya grefskap och friherreskap tillkommo (bland de förra
märkas: Läckö, Södra Möre, Vasaborg), men alla dylika
förläningar blefvo af Karl XI åter indragna.
Sveriges eröfringar på andra sidan Östersjön, af hvilka
de flesta styrdes genom generalguvernörer, voro följande:
1. Keksholms län eller östra Karelen, vid Ladogasjön,
med slottet och staden Keksholm.
2. Ingermanland, uppfylldt af ödemarker, skogar och
träsk, bebodt dels af finnar, dels af ryssar. Här fanns ett
stort antal grekisk-katolska religionsbekännare. Städer med
fästningar: Narva vid floden N äro va, Nöteborg vid Ladoga,
Nyen, där Petersburg nu ligger.
3. Estland med Dagö, bebodt af ester, hvilka dock
voro lifegna under det härskande tyska ridderskapet. På
öarna vid kusten bodde från urminnes tid fria svenska bönder.
Hufvudorten var det väl befästa Beval.
4. L i vi and jämte ön Ösel, bebodt af ester samt Hver
och letter, likaledes lifegna under det tyska ridderskapet.
Här innehade äfven den svenska adeln stora förläningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
