Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 NYARE TIDEN.
en fulländad världsman med ståtlig hållning, en lysande
talare och stor gynnare af konst och litteratur, i mycket
påminnande om M. Gr. de la Gardie. Liksom denne var han
praktlysten och slösaktig i sitt enskilda lif; såsom statsman
var han en skicklig partichef men saknade kraft och allvar
i karaktären.
Hattpartiets politik. Med Hattarnes seger gjorde sig
en ny anda och nya grundsatser gällande i Sveriges inre
och yttre styrelse. Partisöndringen bland ständerna framstod
nu öppen och ohöljd; regeringen var helt och hållet beroende
af det rådande partiet bland ständerna, och ständernas makt
var samlad hos sekreta utskottet, hvilket slog under sig både
den utländska politiken och penningväsendet. Man öfvergaf
nu Horns försiktiga statskonst och klokhetens vanliga vägar;
i sin blinda ifver trodde man sig kunna taga lyckan med
storm och på en gång göra Sverige rikt, stort och mäktigt.
Detta mål ville man uppnå dels på fredlig väg, genom att
uppdrifva ett blomstrande fabriksväsen i landet, dels med
vapenmakt, genom krig med Ryssland i förbund med Turkiet
och Frankrike. Rysshatet och krigsifvern fingo ny näring,
då underrättelse kom, att major Sinclair på hemvägen från
Turkiet blifvit i Schlesien öfverfallen och mördad af ryska
utskickade. Denna våldsbragd uppväckte öfver hela Sverige
den häftigaste förbittring, den i anledning däraf diktade
Sinclairsvisan kringflög landet och eldade sinnena. Regeringen
beredde sig till krig, och trupper öfverfördes till Finland
(1739). Men Turkiet slöt snart fred med Ryssland, och man
saknade medel att underhålla trupperna i Finland; regeringen
såg sig nödsakad att sammankalla ny riksdag, och en storm
drog sig samman öfver Hattpartiet — då tvenne dödsfall
inträffade, som räddade det ur förlägenheten.
Krigsförklaringen. På hösten 1740 afledo ungefär
samtidigt tyske kejsaren Karl VI och ryska kejsarinnan Anna.
Därigenom yppade sig ett gynnsamt tillfälle för Frankrike
att öfverfaila Österrike, för Sverige att angripa Ryssland.
Krigspartiet fick nu åter vind i seglen; vid urtima
riksdagen 1740—1741 triumferade Hattarne, och en af deras
ledare, generalen grefve Charles Emil Lewenhaupt, blef
landtmarskalk. De hemligaste utrikes ärendena uppdrogos åt en
sekretissime beredning. Denna byggde sin krigsplan på
hemliga underhandlingar, som den svenske ministern i Petersburg
inledt med prinsessan Elisabet, Peter den stores dotter, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
