Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
artiklarne under »den vetenskapliga afdelningen».
Bröllopet firades efter sorgetidens slut, och den lycklige
Nikolas Petrovitsch, som lämnat den befattning i
domändepartementet, hvilken han genom sin faders inflytande
erhållit, flyttade med sin hustru till ett landtställe, beläget
i närheten af skogsinstitutet; han återvände därefter till
staden, där han hyrde en liten vacker våning med en
något kall salong och en väl underhållen trappa;
slutligen drog han sig tillbaka till landet, där hans hustru
kort därpå skänkte honom en son.
De båda makarna förde ett lugnt och lyckligt lif;
de lämnade nästan aldrig hvarandra, spelade tillsammans
piano à quatre mains och sjöngo duetter. Fru Kirsanov
odlade blomväxter och hade uppsikt öfver ladugården;
hennes man sysselsatte sig med agronomi och gick
emellanåt på jakt. Arkadi, deras son, växte upp och
tillbragte äfven han ett lugnt och bekymmerslöst lif.
På detta sätt förflöto tio år som en dröm. Men år 1847
dog fru Kirsanov. Hennes man hade mycket svårt att
bära detta oväntade slag, och hans hår blef grått på
några veckor. Han förberedde sig för en resa till
utlandet, där han ville söka förströelse, då år 1848
omöjliggjorde alla resor. Nödsakad att återvända till landet,
tillbragte han där någon tid i fullständig overksamhet
men började därefter införa reformer i förvaltningen af
sitt gods. Vid början af år 1855 åtföljde han Arkadi
till universitetet i Petersburg och tillbragte där tre vintrar
tillsammans med honom nästan utan att lämna sin
bostad; han umgicks därunder med sonens unga kamrater.
Han hade ej träffat honom under vintern 1858, och vi
återfinna nu Kirsanov i maj månad det följande året
med alldeles hvitt hår, fetlagd och något kutryggig; han
väntar sin son, som nyss lämnat universitetet med titel
af kandidat, liksom han själf på sin tid gjort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
