51 Hvad åren fly! - och likafullt mig tycks, Då än så ung ni vandrar vid min sida, Som vore blott en enda dag förgången, Se'n qvällen, då vårt afsked togs. DEOLÄTUS. Det skedde I Colosseum, menar jag. CYPRINO. Just der! Erinrar ni er ännu festens hvimmel, Der folket firade Senatorns ankomst? Hur natten slog de tunga ögonlock Förundrad upp, för skenet af de ljus, I hvilka Capitolium stod smyckadt? Hur hvarje mullbärsträd på gamla Forum I toppen öfverst lampor bar, att lysa De drinkare, som der, ur vin-springbrunnar, I högljudd trängsel läskade sin törst? När, trött vid sorlet, ändtligen jag lyckats Al'mMgå mig till mera enslig plats, Jag såg på Colossei högsta afsats En vålnads-lik gestalt, som vände ömsom " Sin blick till Palatinska berget, ömsom Till stjernorna på djupblå midnattshimlen - DEOLÄTUS. Och när ni närmare såg åt, var anden Er nordlands-pilgrim, än försedd med kropp;