117 Då tvenne döttrar ni att vårda har. Den andra, hvilken som ett menlöst barn Än lefver i min hågkomst, väntas ju? Det var ju sagdt, att äfven hon blir synbar? DROTTNINGEN. Jag har påräknat det: men ej otroligt Mig förefaller, att hon, rätt och slätt, Glömt bort vårt samqväm; ty, hvad mången tänker, Att hon blott dröjer, för att sist, omsider, Stå fram på desto mera särskildt vis, - Det näns jag ej befara. AMUNDUS. Hvad, min Drottning? DROTTNINGEN. Godt hennes hjerta är: men till prinsessa Hon föddes ej; långt snarare till nunna. Hon många egenheter har. FORELLA. Och är, Med alla egenheterna, ändå Så fattig, som en råtta, på talenter. Vet ni, hur många jag har? Gissa bara! DROTTNINGEN Uriskandc i bennos öra. Så tig då, dumma våp~! Hvem talar sjelf Om sådant?