140 Min pligt är, att älska; min fröjd är, att lyda; Min tanka är blomma; min lära är sång.» Tänk, om Cyprino hörde mig? - Än se'n? Hvad har jag obytt med Cyprino? - Ja! Katt hygglig är han, och så eget vänlig Var han mot mig på sista balen, - väl! Men bör man derför mista all sin nattro? - Nu följer han, helt visst, de andra åt På stora jdldsvins-jagten, som vår Kung Har tillställt för sin höga gäst . . . Men hvad? Der nerfrån stranden närmar sig hitupp En man; och der från slottsparks-muren hoppar En annan, - reslig, i sin kappa inhöljd, Och skyndar hit med stora steg - Hvad vill Slikt nattbesök i slottets park betyda? Bort Hon springer in i skogen. DEOLÄTUS kommande frän sjösidan. Så är tärningen för resan kastad, Och skepparn vidtald, som på utsatt dag Skall föra mig till Mycklagård, der fullt Af lägenheter finns till sjös och lands, Att till mitt hem fullborda återfärden. De tidender med Yäringen jag erhöll, Som budskap hit i går från Kejsarn bar, Ha, till en del, bestämt mig; till en del Har hemsjuk längtan gripit mig ånyo, En åtrå efter fadrens nordanland; Det torftiga, men i sitt armod rika,