177 Fåfängt hennes tårar gjuta Kosendagg på murens häll. Inga vingar Glad jag svingar Upp till molnen med min vän; Blåa bana! Endast ana Kan jag, men ej följa den. FÅGELN. När de klara tårar falla På din liljehvita kind, Mina suckar fjerran skälla I en vild och enslig lind. Ack, de kalla Alla, alla Klagande på nattens stund, Lofven susa, Sånger brusa Ur min ömma trånads grund. FLORINNA. Hvila vid mitt hjerta, hvila Trogna fågel, från din färd! FÅGELN. Jag vill ila, jag vill ila Till min längtans hulda verld. Fljger geiiom gallret och sätter sig pä hennes barm Atterboms Dikter. III.