198 fröken Mangipani, under det att han sjelf deremot måste med tusenfaldiga besvär uppoffra sig i Statens tjenst; tror ej att han skall öfveiiefva denna resas strapager; vill göra sitt testamente o. s. v. 5. Sc. Sysis och Drottningen *). Drottningen beklagar sig något öfver Guidos belägenhet; hon ville ej bli enka, emedan hon hade pöbelns hat. - Sysis tröstar. Drottningen tackar henne för hennes vaksamhet och för upptäckten af Cyprinos anslag i afseende ffå fröken Mangipani, samt för den ypperliga instruction, som hon i anledning deraf gifvit denna; huru hon skall låtsa gå in på Cyprinos planer, tala illa örn Drottningen o. s. v. och ändtligen i sinom tid säga honom, att Florinna verkligen sitter fången i slottet, samt lofva honom då, att göra ett hemligt möte mellan de begge älskande möjligt. För hvad som vidare skall följa, sedan Amundus låtit locka sig till detta sken-möte, äro alla anstalter i beredskap; hämdens timma skall ofelbart slå m. m. Mellertid vill Drottningen ännu göra några försök att snärja honom med vältalighet och vänlighet. Hon har redan på behändigt sätt låtit tillställa honom den falska uppgiften, att Forella låge häftigt sjuk af våldsamt bekämpad kärlek till honom; Drottningen hade låtit skicka honom präktiga skänker, liksom från Forellas hand, och om dessa (fingerade) souvenirer hade man sagt honom, att deras uppfinnande, broderande, bearbetande, utgjorde allt hennes tidsfördrif under de mer eller mindre lucida intervalla, dem en tärande feber unnade henne; att hans sentimentala vekhet vore redan derigenom blifven rörd, liksom Drottningen äfven hade lagat så, att han genom de sammansvurna esomoftast, men liksom från flera olika håll och händelsevis eller utan all afsigt, fått höra flerahanda rykten och anekdoter, iorklenliga för Florinnas charakter, seder och förriga lefnad; deröfver syntes nan väl hittills blott förargas utan att sätta någon tPO till sqVftllret, men småningom skulle väl dock en och annan tagg stanna qvar, hvilken, enligt många exempel, lätt kunde bereda en stor förvandling i hans inre till Forellas fördel, eller åtminstone till Florinnas skada. Sysis berömmer Drottningens klokhet och nit för den gemensamma goda saken. Drottningen frågar hvad klockan är, och säger, att hon just på denna timman låtit bedja Amundus att göra sig ett enskildt besök, och att det nu vore tid att coinponera sitt yttre i tillbörligt sorgligt skick. Hon beder Sysis träda bakom en skärm, för att afhöra hennes samtal, och lofvar henne att hon skall finna det classiskt. Buller utanför; Amundus anmäles. Drottningen ringer; ett par hoffruntimmer komma in och sätta sig broderande, vid ett bord, hvarifrån Drottningen låtsar sig uppstiga, då Amundus inkommer, och går honom med majestätlig vänlighet till mötes. *) Drottningen är klädd i djup sorg; Sysis frågar henne hvarföre. Det är för att imponera på Amundus.