beredningen måtte ske på något särskildt sätt, ty muren blir nästan stenhård. För att bryta den fordras bräckjärn eller hammare. Och jämväl ur konstnärlig synpunkt är arbetet öfverlägset. Ytorna äro släta, putsade och symmetriska, och midt på befinner sig ingången, ett cirkelrundt hål, just precis så stort att byggmästaren själf kan tränga sig igenom. För någon kissekatt var det aldrig värdt att komma och krafsa. Hans tassar räcka ej till. Skulle den plumpa, oviga kråkan försöka sig på att sticka in hufvudet och fiska med näbben, får hon alldeles säkert 'på ögonen' af husets herre eller fru, hvilken af dem som är hemma. Det sålunda barrikaderade hemmet ligger ganska djupt nere i hålet och är inredt med ett läger af tunna barkflag af tall, ibland af växtfibrer. När nästet i april månad blir färdigt, lägger honan där nere på djupet sina små vackra, klarhvita, med röda prickar öfversållade ägg, vanligen åtta eller nio till antalet. Men härvid iakttager hon en ganska egendomlig sed: — hon delar i tu kullen. Då hon t. ex. lagt fyra eller fem ägg, breder hon öfver dessa ett tunt lager af bark eller fibrer och placerar sedan resten där ofvanpå. Hvad detta skall tjäna till, vet ingen. Ej heller har man sig bekant, huruvida under rufningen en omrangering äger rum, så att lagren omflyttas. Inom nötväckevärlden förekommer ingen gräsänklings- eller gräsänketid. Ha två individer af motsatt kön en gång tagit hvarandra till makar, så hålla de troget ihop året om. De samlas aldrig i flockar, lefva ej ens familjelif, ty så snart ungarna kunna sköta sig själfva och skaffa sig föda, gå de hvar sin väg och bry sig ej om andra. Det vill emellertid synas, att de uträtta sina friarärenden på hösten, så att de i god tid på våren må veta till hvem de sig hålla må. Munter och pigg är nötväckan i alla väder, men på vårsidan är hon riktigt uppspelt. Sällan såg man väl en make som denne lille akrobat. Lilla nåden sitter helt kokett på en gren med