Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korsnäbbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aning om röd inblandning. Vingarna äro bruna, och så är äfven
stjärten.
Det mest egendomliga hos dessa fåglar är den starka näbben,
ity att dess spetsar korsa hvarandra. Dess byggnad är i öfrigt
tämligen klumpig; den är hornfärgad. Fötterna ha långa tår med
krökta, starka och spetsiga klor.
Korsnäbben hör icke till de ömtåliga varelser, som taga till
flykten, så snart september månad kommer och svalkar
sommarglöden. ’Den snöiga nord är hans fädernesland’, enkannerligen
dess barrskogar. Där bor han, där bygger han, och i dem fostrar
han i smällkall vinter nya skaror af ätteläggar, lika grant
utstofferade och lika snedmunta som han själf.
Vi sade, att korsnäbben bor i skogen. Det är därför naturligt
att han lärt känna den. Han ser naturligtvis, när det år godt om
kottar på granarna, och då vet han, att det ock blir godt om mat,
hvad det lider. Han vet också, att granfröet icke mognar på
samma tid alla år, och erfarenheten har lärt honom att förutsäga,
när mognaden kan väntas. Denna kunskap ha många människor
icke inhämtat, men de granna fåglarna ta icke fel och låta sig af
densamma bestämma i fråga om tiden för sin bosättning. De
behöfva nämligen moget granfrö till föda åt ungarna, och därför
ställa de sina byggnadsplaner med hänsyn till tidsperioden i fråga.
I januari månad är honan — som ensam utför byggnaden —
föi den skull ofta i färd med att samla materialier till sitt hem,
som hon anlägger ute på en lummig grangren eller — någon
gång — inne vid själfva stammen. Det består ytterst af torra,
nästan halfmultnade granpinnar och därinnanför af skägglaf,
någon gång med inblandning af en liten barrkvist eller en fjäder.
Redet konstrueras med mycken omsorg, ty det måste hålla värmen
inne. Det är emellertid icke täckt, såsom den store
naturvetenskapsmannen Sven Nilsson antog, utan öppet, men den mest
stränga vetenskapliga beräkning har ej kunnat bättre träffa den
lämpliga modellen, och därför lägger lilla frun, då allt är färdigt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
