Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grönsiskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med fladdrande vingar, kippande näbbar och plirande ögon och
föräldrarna i fullt arbete med att jaga luftens lätta invånare och
bjuda dem till spis åt småttingarna.
Det förekommer, att makarna, under det detta uppfostrarekall
fullgöres, ta sig före att bygga ett nytt bo i och för frambringande
af en andra kull, men man vet icke, om detta är regel.
Tilläfventyrs beror det på huru pass äring det för året finnes i
grantopparna. Att brödfrågan spelar sin roll äfven för fåglarna, kan
nämligen icke betviflas.
Grönsiskan är mycket god sångare och hålles af denna
anledning ofta i bur. Men sin egentliga styrka som virtuos gör hon
gällande blott i friheten, särskildt om våren, då hennes hela
tillvaro är en förtrollningens ljufva dröm. Kring honan, som
koketterande sitter stilla på en gren, fladdrar då hanen omkring på
dallrande vingar, eller också flyger han sjungande mellan träden,
en förtjusande bild af ursprunglig skogspoesi. Ibland klänger han
som en gymnast på grenarna, än öfver, än under, kvittrar och
lockar samt slår sig då och då ned i en grantopp, från hvilken
han låter sina ljufliga toner ljuda öfver skogen.
Grönsiskan är en strykfågel. Då det norr ut börjar bli kallt,
drager hon i flockar söder ut och stannar ej gärna norr om
Mälardalen. Knäpper det till äfven där, fortsättes färden, men i
allmänhet öfvervintrar hon i Göta land. I Skåne är hon talrik den
tiden. Hon lefver då mest af alfrö. Det är ett sant nöje att ha
en eller flera alar inom synhåll en vinterdag, ty deras grenar och
kvistar kunna då — innan trädet är utätet — vimla af små gulgröna
klättrare, som med utomordentlig liflighet hoppa omkring och
intaga alla möjliga ställningar för att komma åt födan. Att t. ex.
hänga med ryggen ned och underifrån plocka fröen med näbben
ur den lilla alkotten är för en grönsiska en helt naturlig sak, som
år inöfvad från barndomen.
Denna fågel tyckes vara så pass nationaliserad, att den, utom
sitt officiella namn, endast fått ett till — smeknamnet siska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
