Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grönsiskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pennor äro mörkt bruna med gula kanter, så att de vackraste
båglinjer och tvärband bildas, då de små flygapparaterna äro
hopfällda. Den klufna stjärten är helt kort, brun med gulkantade
fjädrar, så att äfven dess dekorering är särdeles i ögonen fallande.
Honan är nästan vackrare än gemålen, i det vingarna äro belagda
med mera och klarare gult, hvartill kommer, att hela kroppen är
marmorerad med smala, grå- eller brunsvarta fläckar.
Hela norra delen af gamla världen är grönsiskans
fädernesland. Hon finnes i England och i Japan. I Sverige förekommer
hon sommartiden företrädesvis i de mellersta landskapen och är
då rätt sällsynt i Skåne. Mot norr går hon ända upp till
Kvickjock. I Norge dväljes hon helst i sydöstra landsdelarna men
har dock iakttagits kring Trondhjemsfjorden. I Danmark
uppträder hon sparsamt och häckar blott i enstaka fall. I Finland
är hon allmän och äfvenså i ryska Lapplands sydvästra delar.
Grönsiskan bygger sitt bo af fina, torra grankvistar, som hon
med spindelväf angör vid någon smal, barrbeklädd grangren. På
detta underlag flätar hon sedan ett rede af de finaste kvistar, hon
kan få tag i, och madrasserar därpå sitt näste med granlaf samt
andra mjuka saker.
Detta arbete sker i regel ganska tidigt på våren. Äggen äro
vanligen fem, till färgen hvitgrå samt öfverströdda med rödaktiga,
grå eller mörkbruna fläckar. Rufningen sker med all den kärlek
och det allvar, som äro vanliga bland de små älskliga
skogssångarna.
Redan i början af maj kunna ungarna vara så pass
försigkomna, att de lämna boet. Föräldrarna ha då ett stort ansvar,
ty fem munnar äro icke så lätta att mätta. Hufvudsakliga födan
utgöres af insekter, men till omväxling bjudes dem äfven granfrö,
som det nu börjar bli godt om och som är ett väsentligt
näringsämne för de äldre. Skogsvandraren kan — om han har tur och
är försiktig — ibland få bevittna små tjusande scener: han kan
få se fyra eller fem små grönsiskbarn sitta uppradade på en gren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
