Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rapphönan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pannan, hufvudets sidor och strupen gulbruna, bröstet fint gråvattradt
med svarta punkter; buken hvitaktig med en stor brun fläck,
sidorna med breda, rostbruna tvärband.
Könen äro hvarandra nästan lika, men honan saknar den
bruna fläcken eller har den mycket mindre. 1 öfrigt är det
roströda på vingtäckarna hos henne ersatt med svart, och tvärbanden
på bakryggen och stjärttäckarna äro svartbruna. — Fötterna äro
brungrå, näbben blåhvit, iris ljusbrun.
I Sverige går rapphönan upp till Västernorrland och Jämtland,
där hon nu är allmän kring Storsjön. En och annan gång skall
hon ha varit synlig längre i norr, t. ex. vid Gyljens bruk i
Öfverkalix. På Gottland är hon allmän. I Norge bor hon söder om
Dovre och kring Trondhjemsfjorden, men ej vid Stavanger. I
Finland finner man henne upp till Kuopio och ibland till Uleåborg.
I Danmark är hon allmän samt för öfrigt i hela Europa och i
Asiens centrala och västra delar.
Rapphönans utbredning främjas af den fortskridande odlingen,
då andra fåglars åter hämmas af den. Hon tillhör uteslutande
åkerfälten, men hennes oförgripliga mening är, att gammaldags
tegar med öppna diken äro vida att föredraga framför stora,
dränerade och slätlagda fält. Man förstår lätt de randiga skälen.
Hvad hon icke tycker om, är mycket snörika vintrar med hård
skarbildning, ty då blir det hungersnöd af. Vintertiden lefva de
stackars djuren nämligen nästan uteslutande af grönrågen, och blir
skaren fast, kunna de ej arbeta sig ned till den utan dö af svält.
Till en rationell jaktvård hör därför, att man vid behof skottar
bort snön samt strör ut slösäd. Af fördel för fåglarna är äfven,
att de nära sitt stamhåll ha busksnår eller uthus att krypa in
under. I brist härpå kan man skaffa dem skydd genom att lägga
ut afhuggna gran- eller enbuskar eller att uppgillra gammalt
gärdselvirke med mellanlagd halm.
Där rapphönsen sett dagen, stanna de gärna lifvet ut, så framt
det ej blir öfverbefolkning, ty då måste en part utvandra. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
