och mage, på den senare med rödskiftande skuggning. Öfver ryggen bär han en tvärt skuren kappa, hållen i svart och brunt, med hvita fjäderfan i vingarna. Den ovanligt långa stjärtens inre fjädrar äro svarta, men de yttre ha hvita ytterfan och spetsar, så att detta kroppsbihang ser mycket dekorativt ut. Iris är brun, ögonlockskanterna gula, fötterna samt den korta näbben svarta. Hane och hona likna hvarandra. Ungarna, som i fråga om dräkten ganska mycket skilja sig från de äldre, äro ofvantill brunsvarta, ha hjässan hvit men hufvudets sidor samt panna och nacke svartbruna. Deras fötter äro ljusröda, men i öfrigt saknas hos dem det rödgrå, som så vackert karakteriserar de äldre fåglarna. Från Skandinavien i väster till Japan — den uppgående solens land — i öster — sålunda ett mycket vidsträckt område — förekommer stjärtmesen, ehuru på intet ställe synnerligen talrikt. I vårt land går han upp i Västernorrlands och Jämtlands län. På Gottland och Öland är han äfven observerad. I västra Norge förekommer han endast höst och vår, men i de Sverige angränsande delarna är han rätt talrik. Han går i detta land vida längre i norr än hos oss, t. ex. till närheten af Tromsö. På fjällen vistas han upp till barrträdsbältets öfre gräns. I Finland är han ganska sällsynt, men i Danmarks större skogar häckar han på flera ställen. Sommartiden äro löfskogarna stjärtmesens käraste vistelseorter, och i dem inrättar han i regel sitt bo. Företrädesvis väljer han någon björk, som för hans lilla konstbyggnad erbjuder en passande klyka. De lokala förhållandena äro bestämmande för formen. Passar det sig, göres boet nästan rundt, i annat fall mycket högt eller aflångt, hur det lämpar sig, men det är alltid ytterst omsorgsfullt konstrueradt, försedt med tak samt har ett enda litet ingångshål på sidan. Storleken är rätt betydande — 15 à 25 cm. högt och 10 à 15 i tvärmått. Det är sammansatt af grön mossa samt till det yttre beklädt med lafvar och dylikt, så att det frappant liknar stammen, vid hvilken det är fäst. Det inre är