Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vråkar - Bivråken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den stora humlemor där, hon med de gula galonerna på sin
svarta sammetskappa, har omsider fått full frakt och surrar nu i
väg mot hemmet — den stora runda tufvan där på
halfsluttningen, där gräset är så grönt, blommorna så friska, solljuset så
bländande och värmande. Där stannar hon, sänker sig bland
vegetationen och försvinner plötsligt i tufvans inre — uppslukad
af jorden.
Ett ögonblick därefter faller en mörk slagskugga öfver tufvans
lilla paradis, och en stor fågel slår sig ned på den rundade
upphöjningen. Han är smäckert byggd, grå öfver hufvudet, brun i
schatteringar på rygg, vingar och stjärt och på underkroppen
grågul med bruna fläckar. Hans stora, krökta näbb är brun, iris och
fötter gula.
Detta är bivråken, och det är ej af en slump eller för att hvila
som han slagit sig ned där han nu sitter. Med vaken blick följde
han länge humlans surrande flykt från blomma till blomma och
såg till sist mycket väl, hvar hon försvann. Då hade han genast
klart för sig två saker: att humlan bodde där och att han skulle
kunna få ett läckert mål.
Han töfvar heller icke länge med de nödvändiga förberedelserna.
Det blir fart i de starka klorna. Gräs, blommor, mossa och jord
flyga omkring åt alla håll. Det förfärade och öfverraskade
humlefolket surrar och svärmar omkring fridstöraren, men denne låter
af intet störa sig. På sin höjd hugger han en allt för närgången
humleindivid och slukar honom. Men målet hans är att komma
ned till boet. Då det skett, kalasar han på alltsammans, kakor,
honung, larver och hela härligheten.
Och så är en hel liten samhällsorganisation spolierad —
utplånad ur tillvaron blott för en hungrig inkräktares skull. De
stackars individer, som undgått förödelsen, få emigrera och
grundlägga ett nytt rike på annat håll.
Spegla dig, mänsklighet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
