Höstflyttningen äger rum af ungfåglarna redan i slutet af juli och fortsattes till in i september. Under sista hälften af augusti eller början af september komma de vanligtvis till södra Öland i stora flockar. * Några af brushanens provinsnamn äro mycket karakteristiska. De kallas t. ex. på Öland uvära, i Helsingland lurfhals, i Västergötland hasselorre samt på Gottland purrhyns. Norska namnet är likt det officiella svenska. I Danmark kallas han egholmskok, bruskop och munk. Finska namn äro suokulainen, snokukko, rantakukko och tokkimus, lappska: ravgus. Att häftiga, nervösa och lättretliga människor ofta kallas brushanar, torde vara allmänt bekant. *

Storspofven

(Fig. 49; tafla VIII.) Bland tufvorna på den sänka ängen därnere gå några långbenta brunspräckliga fåglar och sticka i mossan med sina likaledes långa näbbar, som äro i bågform böjda nedåt. Genom en teaterkikare, som är ett utmärkt hjälpmedel vid studiet af fågelvärldens skygga individer, kunna de mycket väl iakttagas. Hufvud och hals äro smått svartstrimmiga på hvitaktigt gulgrå botten, och samma grundfärg har hela underkroppen, fastän strimmorna där blifvit större. Rygg och vingar äro mörkare schatterade. Den långa näbben är hornfärgad, iris brun och fötterna blågrå. Dessa fåglar äro storspofvar, Numenius arquatus, som äro tämligen allmänna i vårt land, från och med Skåne upp till Jämtland och Västernorrlands län och som troligen finnes också norr om dessa breddgrader. I öfrigt tillhör storspofven som häckfågel