Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
SN BAKKSAGA
ty han hade lofvat karantänmäs tåren att icke
göra det. Men nu hade kamraten lärt honom
namnen på villorna och deras sommargäster.
Han visste att det huset var restaurangen, det
var teatern och så vidare. Och med hvarje ställe
gjorde han sig förtrogen, och satte dem i
förbindelse med planer och afsikter, hvilka
slutligen vuxo ut till en hel fälttågsplan till att
eröfra Fagervik när stunden var kommen.
Om någon frågat gossen, hvad han helst af
allt önskade, så skulle han kanske icke svarat,
att han ville gå in vid flottan, ty dennfc, dröm
föreföll honom alltför djärf att våga drömmas
högt. !
En dag mot slutet af juli månad hörde han
en af karlarne säga: »Det här kan inte räcka så
länge!» — »Hvilket då ?» svarade en annan. »Det
här med hudarne; det finns bara ett hundra
kvar 1»
Hoppet var väckt, hoppet att bli fri från
det stinkande och orenliga arbetet, och därmed
vaknade längtan efter det nya okända, som måste
komma. Och så stark var hans åtrå ditöfver
på andra stranden, att han redan började
planlägga en rymning i händelse man skulle vilja
kvarhålla honom. Kommunen var nämligen
honom i faderns ställe och som förmyndare; och
ordföranden i kommunalen,
jaktuppsyningsmannen, var därvid den bestämmande rösten.
Emellertid, pesten hade upphört, hudarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
