Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KABANTÄNMÄ.STABNS BEBlTTELSEB 139
att de voro födda enkom för att råkas och göra
vandringen hand i hand. För att bli henne värdig
bortlade’ han alla osköna vanor, förfinade sitt språk
och sina seder, och han såg i henne en gudasänd som
öppnade hans ögon och pekade uppåt.
De vanliga svårigheterna vid lysningen öfvervann
han, fullt öfvertygad att dessa svårigheter skulle
finnas, för att han måtte få tillfälle visa sitt mod och
sin styrka.
De skändliga anonyma brefven som pläga åtfölja
förlofningar läste de tillsammans och lade i
kakelugnen. Hon grät visserligen öfver människornas ondska,
men han sade, att det skulle så vara för att pröfva
deras tro. Och de trodde på hvarandra.
Förlofningstiden var ett enda stort rus. Han
försäkrade att han icke behöfde dricka mer, ty hennes
närvaro gjorde honom bokstafligen drucken. En enda
gång kunde de känna det hemska i den ensamhet som
omslöt dem, då deras vänner öfvergaf dem, finnande
sig öfverflödiga.
»Hvarför sky oss mänskorna ?» frågade hon en
afton, då de vandrade utanför staden.
»Därför,» svarade han, »därför att mänskorna fly,
när de se lyckan.»
De märkte icke att de själfva undveko umgänge,
ty de gjorde det; och han särskildt visade en
verklig fruktan att möta gajnla ungkarlsvänner. Ty de
föreföllo honom som fiender, och han såg deras
skeptiska grin alltför lätt att tolka. »Se nu är han fast I
Att den gamla skälmen också kunde duperas 1» O. s. v.
Ungkarlarne ansågo nämligen, då som nu, att
kärleken var ett skälmstycke som förr eller senare
skulle sluta med afslöjning.
Deras samtal höllo sig alltid uppe öfver
hvardagslifvets småsaker, och de lefde, som man riktigt
säger, icke på jorden. Men så kom fasan öfver en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
