Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KABANTÄNMÄ.STABNS BEBlTTELSEB 171
om ett bedrägeri eller ett så rått skämt, dä han
upptäcker en djäfvel där han sett en god
ängel, hvad skall han då tro på, hvad skall han
vörda, hvad skall han icke beflina? Och när efter
bröllopet–-slöjan faller och man står
som Adam och Eva, blifvande varse sin
nakenhet, då skämms man för hvarann, och äfven den
otrognaste, som jag, känner något liknande med
syndafallet 1 Och då kommer den nya villan, att
man bedragit hvarann — hvilket man icke gjort,
och så gisslar man hvarandra för brott som
ingen begått. Ett nytt bedrägeri på det
föregående första.»
Ny tystnad. Därpå vände postmästarn och
dök ner till jorden.
»Du förmodar väl att jag igenkänt
åtminstone damen i din berättelse? nåväl, hon sitter
i egen stuga här på ön, nere vid stranden.»
»Ja, det gör hon! Jag känner henne, och
jag var karantänmästare på Hven när hon
infångades. Hon har nu på ålderdomen
återknu-tit bekantskapen med mig, och det är från
hennes egen mun jag fått historien. Hon har varit
förälskad oräkneliga gånger, och hon påstår att
hon hvarje gång trott sig ha funnit den rätta,
och att den rätta var från världens början
utsedd åt henne.»
»Nåå, känner icke förnuftet sin vanmakt
inför sådana gåtor, alldagsgåtor ?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
