bröstbenskammens spets, dels två grofva ben (l), som leda mot bröstbenets främre kanter och kallas korpben eller bakre nyckelben. c. Extremiteternas skelett. De främre extremiteterna (fig. 3) bestå liksom hos däggdjuren af skulderblad (fig. l, k), öfverarmben (a), de båda underarmsbenen, strålbenet (b) och armbågsbenet (c) samt handens ben. Handen består dock blott af den fria tummen (d) och två sammanväxta fingrar med de dem tillhörande mellanhandsbenen (e). Då vingen af hoplagd, ligger öfverarmen med sin yttre ände bakåt, underarmen framåt och handen åter bakåtriktad. De bakre extremiteterna (fig. 1) bestå af lårbenet (v), som ej är fritt utan indraget inom kroppshuden, hvarigenom benen komma att utgå längre fram och mera midt under bålen, underbenet (x), som består af ett kraftigt skenben samt ett smalt och oftast ofullständigt vadben, som upptill är sammanväxt med skenbenet, och slutligen af foten, som är af växlande byggnad och förtjänar en något utförligare behandling. Fotens öfre del består af ett enda långsträckt ben (fig. l, ä), som kallas tarsen och motsvarar mellanfoten hos människan och däggdjuren. I sin nedre ände bär tarsen 2-4 Fig. 3. Vingens ben: a, öfverarmen; - b, strålbenet; - c, armbågsbenet; - d, tummen; - e, mellanhandens ben; -f-h, fingerben.