ihåliga träd. Alla sjunga, några utmärkt. De äro flyttfåglar hos oss. Hos några arter äro könen olika, och ungarna, som äro beströdda med gula fläckar, likna föga de gamla. Öfversikt af arterna. I. Stjärtens sidopennor mörkt gråbruna, stundom med rostbrun anstrykning. A. Första handpennan kortare än de öfre täckfjädrarna ............ 1. L. luscinia. B. Första handpennan längre än de öfre täckfjädrarna............. 2. L. rubecula. II. Stjärtens sidopennor åtminstone mot basen roströda. A. Stjärtens sidopennor mot spetsen svarta.......................... 3. L. suecica. B. Stjärtens sidopennor mot spetsen af samma färg, med eller utan mörkbruna fläckar. a. Andra handpennan kortare än den sjette.................. 4. L. tithys. b. Andra handpennan ungefär lika med den sjette............... 5. L. phænicurus. 1. Näktergalen, Luscinia luscinia, LINNÉ. -- Ofvan gråbrun med rostgul anstrykning; under ljust gråaktig; strupen hvitaktig med ett tämligen otydligt brungrått band på hvardera sidan; magen, undre stjärttäckarna och undergumpen hvita. Längden 170 mm. Hane och hona är lika; ungarna fläckiga. Näktergalen förekommer i Sveriges sydligaste landskap såsom Skåne med sydligaste delen af Halland, Blekinge, södra delen af Kalmar län, Öland och Gotland. Bygger bo i täta buskar eller bland ris nära marken. Äggen vanligen 3--5, äro mörkt brungråa och enfärgade. 2. Rödhakesångaren, Luscinia rubécula, LINNÉ. -- Gråbrun, undertill hvitaktig; ett band öfver näbbroten, hufvudets sidor, strupen och frambröstet gulröda. Längden 140 mm. Ungen: Ofvan gråaktigt olivfärgad med en liten rostgulaktig fläck nära spetsen af hvarje fjäder. Strupe och bröst