band öfver hvardera ögat till nacken. Strupe och bröst vackert rostgula, magen hvit. Vingarna svartaktiga med en stor aflång hvit fläck. Vinterdräkten har mera rödgrå, orena färger. Honan har mindre rena färger, det svarta bandet genom ögonen är otydligare. Ungen på hösten ofvantill gråaktigt rödbrun med svarta fläckar, och hvarje fjäder slutande med en hvitaktig kant. Strecket öfver ögat, halsen framtill, bröstet och sidorna hvitaktiga med rostgul anstrykning, som är tydligast på bröstet. Allmän i buskrika trakter. Bygger bo på marken; äggen 4--6, blågröna, enfärgade. 3. Stenskvättan, Saxicola ænánthe, LINNÉ. -- Hanen: i vårdräkt ofvan askgrå, under hvit med rent svarta vingar, ett bredt svart band genom ögat och hvita ögonbryn samt panna. Framhalsen och bröstet mer och mindre rostgula. Öfra stjärttäckarna hvita. De två mellersta stjärtpennorna till 1/3 de öfriga till mer än 2/3 hvita. Längden 148 mill. -- Honan: öfre kroppsdelarna brungrå med rostgrå panna och en brun fläck på tinningarna; halsen framtill och bröstet rostbrunaktiga, mage och undergump med rostgul anstrykning, vingarna bruna. -- Höstdräkten: öfre kroppsdelarna rödaktigt gulgrå, halsen framtill, bröstet och sidorna rostbrunaktiga, vingpennorna med breda, rödgrå kanter. -- Ungen: ofvantill med tätt stående gulaktiga fläckar; strupe och framhals smutsgula; på bröstet mörka, böjda tvärband; de återstående undre delarna rostgula. Allmän öfver hela landet på öppen, stenbunden mark. Bygger bo i stenrösen, klippremnor, murar o. s. v. Äggen 6, grönhvita eller blåaktiga. 2. Underfamiljen Strömstarar, Cinclíni. Vingarna korta, böjda och skålformiga. Hela fjäderbeklädnaden tät och elastisk såsom hos simfåglarna. Hithörande fåglar vistas ständigt vid och i vatten, där de simma och dyka med utmärkt färdighet och hvarest de äfven hämta sin föda, som består af vatteninsekter, små kräftdjur, fiskrom m. m.