öfverfalla och förtära äfven småfåglar, möss, och ödlor o. s. v. Det rof, som de ej för tillfället kunna förtära, förvara de för kommande behof på det sättet, att de uppspetsa detsamma på törnarna eller taggarna af de buskar, i hvilka de hafva sina bon eller eljest företrädesvis pläga uppehålla sig. 11. Törnskatsläktet, Lánius, LINNÉ. Fig. 20. Öfversikt af arterna. I. Ryggen blågrå. A. Pannan blågrå .................... 1. L. excubitor. B. Pannan svart ..................... 2. L. minor. II. Ryggen rödbrun med eller utan mörkare fläckar.............................. 3. L. collurio. 1. Varfågeln Lanius excúbitor, LINNÉ. -- Ofvan ljust blågrå, under hvit, genom ögonen ett svart, ofvantill hvitkantadt band; vingarna svarta och hvita; stjärten svart och hvit, längre än den hoplagda vingen. Längden 244 mill. Honan har orenare färger ofvantill och är undertill smutsigt hvit, vattrad med grått. Ungen liknar i allmänhet honan men har brunaktig anstrykning på främre delen af hufvudet och skuldrorna. Våglinierna på kroppens undersida tydligare än hos honan. Förekommer om sommaren och såsom häckfågel hufvudsakligen i de norra provinserna och Lapplands skogstrakter. Blott ett och annat par häckar sydligare, t. ex. i nordöstra Skåne. Han är i allmänhet tämligen sällsynt oeh förekommer ingenstädes talrikt. Om vintern ses han understundom nedåt landet, och han är att anse som en strykfågel. Som han är i hög grad roflysten, så öfverfaller och dödar han småfåglar, sorkar, råttor och andra dylika