120 II. Underklassen Springfåglar, Cursöres. Nedre delen af låret och underbenet fria. Baktån sitter i de flesta fall högre upplyftad än de öfriga tårna; stundom saknas den helt och hållet. De stora öfre täckfjädrarna på underarmen sitta i flera rader och nå alltid öfver armpennornas midt. Hithörande fåglar uppehålla sig med få undantag på marken. Bygga konstlösa bon på marken, några hafva dem dock i träd. Ungarna födas seende och dunbeklädda samt kunna vanligtvis, strax sedan de blifvit kläckta, följa föräldrarna och under deras ledning-skaffa sig föda, men de arter, som bygga i träd, mata sina ungar, tills de äro flygvuxna. Öfversikt af ordningarna. I. Nedre delen af underbenet bef jädrad. Benen af medelmåttig höjd............1. Gallince. II. Nedre delen af underbenet obefjädrad. Benen höga..................2. Grallce. sid. 129. VI. Ordningen Hönsfågflar, Gallince. Näbben kort och hvälfd med nedböjd öfverkäk. Vingarna oftast korta, rundade och kupiga. Benen af medel-mjittig höjd; underbenen ända till spetsen befjädrade. Undersätsiga fåglar med litet hufvud, kort hals och tämligen låga ben. Flyga tungt och endast kortare sträckor men springa snabbt. De flesta uppehålla sig om dagen på marken, om natten i träd. Lägga i ett' enkelt bo på marken många ägg, som rufvas endast af honan. Lefva af frön, knoppar och andra växtämnen samt äfven af insekter och maskar. Födan söndergnuggas i muskelmagen, och detta underlättas därigenom, att de bruka svälja sand och grus. Med ett enda undantag äro de stannfåglar. Öfversikt af familjerna. I. Vingarna långa och spetsiga. Första eller andra handpennan längst ........ 1. Pteroclidce.