206 stor möda, och då de hvila, intaga de en upprätt ställning, vanligen stödjande på hela tarsen. Lefva af fisk och ryggradslösa hafsdjur. Häcka kolonivis och lägga på bergsklippor eller i hål ett eller två ägg. Könen äro lika hvarandra och ungarna likna de gamla i vinterdräkt. Öfversikt af släktena. I. Näbben icke hög, utan sidofåror. A. Näbben långsträckt, spetsig och något hoptryckt...............1. Uria. B. Näbben kort, tjock och kullrig .... 2. Mergulus. C. Näbben mot spetsen plattad, nästan fyrkantig................3. Phaleris. II. Näbben hög, hoptryckt med sidofåror. A. Näbben föga eller icke fjäderbetäckt. . 4. Mormon. B. Näbben ända till midten fjäderbetäckt 5. Alca. 120. Grisslesläktet, Uria, BEISS. Fig. 63. Näbben smal och långsträckt, utåt hoptryckt med skarpa kanter inen utan sidofåror. Näsborrarna på sidan under pannvinkeln, aflånga, ofvan täckta med fjädrar, genomsiktiga (fig. 63). Vingar och stjärt korta. Hafsfåglar, som mest förekomma i polartrakterna. De äro lifliga i sina rörelser samt simma och dyka alldeles utmärkt. Aggen, som äro l-2, läggas i bergsskrefvor, och ungarna matas i boet, tills de äro fullvuxna. Stannfåglar. Öfversikt af arterna. I. II. Armpennornas spetsar hvita, benen mörka . . l, U. troile. Armpennornas spetsar svarta, benen röda . . 2. U. grylle. 1. Sillgrisslan; Uria tråile, LINNÉ. - Sommardräkten: ofvan svart, på hufvudet och halsen stötande i sotbrunt, på kroppens öfre sida i grått. Undre delarna och armpennornas hvita. Benen mörka. Vinterdräkten: ofvan svart,