207 stötande i askgrått; undre delarna och hufvudets sidor hvita. Ungen: slaksidorna svartaktiga med hvita längdfläckar; f ram-halsen hvit med svarta fjäderspetsar. Af denna art hafva i Sverige anträffats tvenne former, af hvilka Sydgrisslan, U. troile var. lömvia, TEMM., som häckar sparsamt i Smålands skärgård och vid Gotland, har smalare och längre näbb än Spetsbergens sillgrissla, U. troile var. Brun-nichii, SABINE, hvilken förekommer sällsynt i Bohuslän. 2. Yanliga grisslan, Uria grylle, LINNÉ. - Under sommaren svart eller svartaktig med en stor, hvit vingfläck; under vintern hvit- och svartbrokig. Längden 322 mm. Ungarna hvit- och svartbrokiga. Förekommer tämligen ofta i våra skärgårdstrakter, så väl vid östra som västra kusten. Aggen två, grönaktiga, mörkfläckiga. 121. Alkekungsläktet, Mérgulus, VIEILL. Näbben mycket kort, tjock och kullrig, utan sidofåror; näsborrar rundaktiga, half täckta af en naken hud; ferien korta, bakåt sittande; .vingar medelmåttiga, spetsiga; stjärt af rundad. Hithörande små, nätta och lifliga fåglar lefva under fortplantningstiden och sommaren endast vid polarhafvets öar och kuster. Dyka och flyga utmärkt. Lägga ett ägg i något stenröse eller i en bergsskrefva. 1. Alkekungen, Mérgulus alle, LINNÉ. - Ofvan till största delen svart eller svartaktig, under hvit. Längden 210 mm. Förekommer hos oss endast om vintern och har anträffats flera gånger så väl vid hafskusterna som inuti landet. 122. Starikesläktet, PMleris, TEMM. Näbben kort, mot spetsen plattad, nästan fyrkantig, utan sidofåror; näsborrar icke täckta af fjädrar: tarserna med en nätlik hudbetäckning. Små simfåglar, som tillhöra polarhafven. 1. Stariken, Phaleris psittåcula, PALL.- Ofvan svart; halsen framtill grå; bröstet, magen och kroppssidorna hvita. Längden 237 mm. En gång anträffad i Sverige.