Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det var meningen att smuggla. Han följde derför med
på afstånd. När capitaine Mellgren så lade till vid Instön,
bekräftades han i denna sin supposition. Han lade beslag
på fartyg och last tillsvidare, till dess högre instance fått
yttra sig. Vid undersökning af lasten befans det, att en
del fastage och packor voro adresserade till svenska
emot-tagare, hvarför det antogs, att det nog varit meningen,
att Mellgren skulle lemna ifrån sig en del af lasten på
vägen, och att det, endast ifall detta misslyckades, skulle
arrangeras så, att hr Anker tog varorna till Fredrikshald
för att derifrån smuggla in dem till deras respective
destination splatser i Sverige.
Det är just icke många som stå på min vän
Ohlssons sida, ehuru det nog är möjligt att han gissat rätt.
Flertalet håller med Lindstedt och Mellgren.
Jag har liksom ett eget intresse af denna sak, då det
var bra nära, att Stålhandske och jag följt tullkuttern på
denna märkliga expedition. På sätt och vis är jag nöjd
med, att jag icke kom ut under så svår storm; men när
vi nu höra Ohlsson skildra, huru de, under detta
förskräckliga oväder, ändå måste smyga sig efter med alla
försig-tighetsmått för att icke bli sedda, så tycka vi nog, att det
måtte varit ett jagtäfventyr värdt att vara med om och
värdt en hel dél faror och vedermödor. Äfven om Lindstedt
och Mellgren och Gustmeijer och Anker ha aldrig så rätt,
så låg det dock så mycken sannolikhet för Ohlssons
misstankar, att man icke behöft ha samvetsförebråelser för, att
man varit med om denna lika intressanta som äfventyrliga
stormjagt med brott- och störtsjöar, med dess svårigheter
att hålla kuttern flott, med dess ambition att fullgöra
tjenstens skyldighet. Än var ju det jagade fartyget nära i
sigte, än kunde man icke upptäcka ett spår af det samma,
men hela tiden var man i svåraste kamp med stormen
och vågorna.
Stålhandske gjorde någon anmärkning, att det var
rätt väl, att vi icke voro med, då han trodde sig veta, att
portofrancoherrarne der ute på Marstrand bruka ha sitt
finger med i sådana arrangementer. De få ju införa varor
tullfritt till sin hamn; men de se helst att varorna komma
dit alldeles obemärkt, så att de sedan kunna placera dem
här och der inom landet, utan att tullbetjeningen har
någon aning om, att de funnits i frihamnen. Stålhandske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>