Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kap. XXIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KAP. XXIV.
Det der tullmålet, som jag häromdagen hörde talas
om, väcker alltmera uppseende i staden, då stadens
borgare och ståndspersoner sälla sig tillsammans i två olika
opinionsgrupper i denna sak. Jag skref visst upp, att
handlanden Lindstedt anmält sig som ombud för svenske
consul Gustmeijer i Köpenhamn för att reclamera en
värderik skeppslast, på hvilken min vän tullieutnanten Ohlsson
lagt beslag. •
Saken förklaras af Lindstedt vara den, att fartyget,
som fördes af skepparen Jacob Mellgren, var lastadt med
franskt, bränvin, franskt rödt vin, toppsocker och
kaffebönor, således en mycket dyrbar last, nu senast intagen i
Köpenhamn eller andra platser, och destinerad till
Fred-rikshald, der den både rike och i Norge mycket ansedde
köpmannen N. Anker var lastemottagare. Lindstedt
upplyser vidare, att emellertid vädret blef mycket svårt och
att stormen omsider hindrade fartyget att fortsätta färden.
Capitainen bekräftar och vidhåller att fartyget hotades
med skeppsbrott i den svåra sjön och derför nödgades
lägga till vid Instön, icke så särdeles långt från Marstrand.
Besättningen förklarar också, att man måste söka
nödhamn.
Men min vän Ohlsson har sin egen mening härom.
Han fann, att fartyget gick en och en half mil på sida om
den rätta farleden, och ansåg sig då kunna antaga att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:20:03 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/faigot/0211.html
