Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men, som sagdt, det värsta var, att de förut så
utmärkt väl skötta handelsaffärerna nu började att
kännetecknas af slarf, försumlighet och oordning. Omsättningen
minskades för hvarje år, vinstprocenten likaledes, och då
goda traditioner och gammal kredit icke ensamma kunna
uppehålla ett handelsföretag, så såg innehafvaren af
firman Abelsson & Löfborg sig snart tvungen att laborera
med inteckningar, låneväxlar och affärer af det
trassligaste slag.
Ännu höll han dock staten uppe. Hans våning bestod
ännu af åtta rum, och det nobla möblemanget fans kvar,
om också andra personer ägde det. Ännu höll han
storartade bjudningar då och då, utvecklande inför sin på
sista tiden en smula ombytta umgängeskrets ett rafflande
öfverflöd i rätter och drycker. Men ute i staden var det
en offentlig hemlighet att grosshandlar Löfborg lekte på
underminerad mark och att man när som hälst kunde vänta
en fruktansvärd krasch – ty man trodde icke utan skäl,
att han hade left så, att när han föll, föll han djupt.
Förhållandet mellan man och hustru hade varit lika
oegentligt och löst som mellan grosshandlaren och affären.
Det kunde inte vara annorlunda, han hade gift sig för
pängarnas skull, hon af en lättfärdig nyck, tjusad af hans
bleklagda ansikte och glada sällskapston. Och för
närvarande hade det utvecklats till en absolut likgiltighet från
hans sida och bokstafligen till hat från hennes. Hon
hatade honom för att han förstört hennes förmögenhet och
sköflat hennes framtid, hon betraktade honom som en
inkräktare, som en lycksökare. Hon visste att han, som af
naturen egde starka lidelser, höll dyrbara älskarinnor,
medtagna från någon Stockholms-resa, och hvilkas närvaro
i den lilla oskyldiga småstaden väckt den största skandal.
Hon hatade honom för allt detta, och hon skulle velat
rymma sin väg, om hon icke ägt två barn, två de allra
sötaste små flickor, för hvilkas skull hon måste stanna, så
länge det undergräfda hemmet ännu höll samman i några
fogar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
