Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afsikter med flickan. Hon skulle inte få tro att han ville
ha uppsikt öfver henne – han hade nog hört talas om
dylika smutsiga uträkningar – för att han skulle vara
säker på, att hon var fläckfri och oskärad, när han en gång
i raffinerad njutningslystnad behagade sträcka ut handen
efter hennes ungdoms oskuld. Åhnej, en dotterdotter till
grosshandlar Abelsson var icke skapad för något dylikt;
han ville öfvertyga hennes mor om, att det var hans
bestämda afsikt att uppfostra henne för ett giftermål med
honom själf, när tiden en gång var inne. Det kunde låta
barnsligt, när han framstälde det, men det kunde nu inte
hjälpas, han kände att han måste.
Men hur skulle Olga själf upptaga ett dylikt förslag?
Det hade han ingen aning om, men han bygde
framgången på det kyliga förhållande, som faktiskt existerade
mellan henne och modren. Och nog skulle Olga med sina
anlag för äfventyrlighet, med sitt medfödda begär efter
omväxling finna sig förtjust i att komma från hemmet,
småstaden och allt detta gamla, som påminde henne om
fadren och hans öde.
När han en gång befann sig på ett af sina vanliga
besök och då frun och han händelsevis voro ensamma,
emedan flickorna gått ut, beslöt han sig för att kasta fram
frågan.
»Jag ville tala med fru Högborg om en viktig sak.
Det rör Olga», började han.
»Har kandidaten öppnat asken?» inföll hon tvärt och
äfven en smula spefullt.
»Nej, visst inte, hur kan Ni förmoda något sådant. Det
är någonting som jag själf funderat ut.»
»Hvad kan det vara?»
»Hör nu, fru Löfborg, skulle Ni bli mycket förvånad,
om Olga allaredan hade en friare?»
»Ja sannerligen blefve jag inte det», kastade hon fram
med ett kort skratt.
»Men icke desto mindre har hon det.»
Hon svarade med att ånyo dra på mun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
