Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att jag skall få blifva en värklig far så länge tills jag kan 
fråga henne, om hon vill bli min hustru.»
»Och därför har kandidaten nu riskerat att göra den 
löjliga förklaringen, att Ni är förälskad i en barnunge?»
»Ja. Men så löjlig är den väl inte, nog kunna väl 
äfven barn uppväcka ett visst tycke hos äldre personer af 
motsatt kön. Det förefaller mig som om dylik oskyldig 
samförståelse mellan ett barn och en äldre person icke är 
vare sig så komisk eller så onaturlig.»
»Men Ni riskerar ju ändock att Olga, när hon blir 
giftasvuxen, aldrig kommer att besvara Er böjelse, ifall nu 
denna skulle existera, som Ni förmodar.»
»Den risken löper jag, och skulle så inträffa, så får 
jag stå mitt kast. Men jag är värkligen i det fallet en 
smula sangvinisk.»
»Nå inte mig emot. Kandidaten vill alltså upptaga 
Olga till sin – – dotter.»
»Ja, det vill jag, och jag har redogjort för mina 
motiv i grund och botten. Detta af två orsaker. För det 
första därför att jag inte ville komma som en välgörare 
och anspela på den ställning, i hvilken ni genom en 
annans förvållande råkat. För det andra därför att ni ej 
skall tro, att jag ville begagna mig af Olgas ungdom för 
att sätta henne i en situation, som för mig underlättade 
realiserandet af några usla planer, när Olga vuxit upp. 
Därför har jag kommit som friare, därför har jag framstält 
saken i dess värkliga form. Förstår Ni mig, fru 
Löfborg...?»
Han räckte henne handen. Hon fattade den varmt.
»Vi skola tala vidare om saken. Jag inser nog, att 
jag står i en ställning, som gjorde det till en lycka för 
mig att slippa alla de utgifter, som äro förenade med en 
flickas uppfostran. Men jag har ju äfven andra plikter 
som mor. Olga och jag ha visserligen aldrig kommit 
öfverens, vi ha varit främmande för hvarandra så långt jag 
mins tillbaka, men hon är ju ändå min dotter och jag 
känner mitt ansvar för henne betydligt tyngre än för Elsa.»
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
