- Project Runeberg -  Bakom fälda rullgardiner /
43

(1896-1897) [MARC] Author: Hjalmar Wernberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om de skola taga sig någonting ut. Hon såg skrynklorna
och slankigheten i dräkten, hvilken i går kväll varit så
slät ock fraiche, hon såg sitt ansikte slappt och blekt. I
det samma tänkte hon på den uppgörelse, den förklaring,
hon måste lämna på pensionatet. Hon började frysa, hela
hennes kropp skakade och kallsvetten trängde fram på
pannan. På samma gång lade sig en vemodig oro öfver
sinnet.

Hon kastade sig ned på täcket igen, borrade ansiktet
i örngåttet och började snyfta. Nu först tänkte hon på
hur illa hon gjort, som stulit sig till maskeraden i går;
nu kom reaktionen, när hon såg sig i spegeln stå där
ensam och olustig i det dystra hotellrummet. Nu kände hon
en outsäglig längtan efter deltagande och värma. Hon
började att gråta allt starkare och drog täcket om sig till
skydd för den kyla, som isade omkring henne. Inom en
liten stund sveko krafterna henne, och hon inslumrade
åter djupt.

Hon hade sofvit i två timmar, då hon väcktes af en
stark knackning på dörren. Det gick en rysning genom
hennes kropp. Hvem var det? Hon sade icke ett ord, hon
visste icke hvad hon skulle göra, det gick rundt i
hufvudet.

Dörren öppnades och en herre med mörka mustacher
inträdde. Olga såg på honom med stora undrande ögon,
som om hon ej riktigt kände igen honom, som om hon
icke var säker på, om hon drömde eller var vaken. Och
dock var det en gammal nära bekant. Det var kandidat
Höglund.

Denne kom direkt från fru Rosenbergs pensionat, dit
han gått tidigt på morgonen för att hälsa på. När han
där hörde, att Olga icke varit hemma på hela natten och
därigenom gjort frun alldeles öfver sig af förskräckelse
vid tanken på att någon olycka kunde inträffat – hon
hade redan telefonerat till polisen om Olgas försvinnande
– så insåg han genast hur det hängde ihop. Det var
naturligtvis Olga, som han sett på maskeraden i går kväll.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:18:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faldarul/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free