Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På det senaste året hade hon både i andligt och
kroppsligt hänseende utvecklats förvånansvärdt. Det hade
kommit någonting själfsäkert öfver henne i högre grad än
någonsin. Det låg någonting slugt och viljestarkt i
blicken, som förtäljde om en inre medvetenhet om hennes
persons intagande företräden och afsikten att också begagna
dessa i kampen för tillvaron.
Till det yttre hade hon under dessa månader vunnit
ofantligt. Gestalten hade afrundadts, den barnsliga
skepnadens kantigheter hade gått bort och formernas
symetriska linier förenat sig, smält samman till någonting
helgjutet af sällsynt skönhet. Det låg en tjusande harmoni
öfver hela hennes utseende. Det var ingenting som stötte,
ingenting oskönt, som bröt af mot det hela och som
blicken hakade sig fast vid. Hon värkade icke som en pudrad
modedocka, som på promenaden likt en meteor i förbifarten
bländar vår blick, men ej tål närmare granskning.
Hennes skönhet ägde någonting af marmorstatyns
fasthet och gedigna glans. Det ljusa hårets lockar hade
lagt sig något, yfvigheten hade dämpats, men den koketta
skicklighet hvarmed hon nu lärt sig att lägga upp
det, framhäfde dess säregna guldfärg bättre än någonsin.
De stora ögonen dominerade fortfarande intrycket af
hennes person, det låg någonting af den klarblå himlens
gripande dunkel i dem.
Hon var en skönhet af första rang . . .
Det ringde på tamburklockan. Hon hörde pigan gå
genom tamburen och öppna.
Om några ögonblick knackade någon på dörren till
hennes rum. Hon slängde undan boken på en stol
och kastade en hastig blick i spegeln, i det hon reste
på sig.
»Stig in!»
»Goddag, Olga!»
Det var kandidat Höglund.
»Är du i Stockholm?»
»Som du ser.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
