Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han betalde kaffet och gick ut på gatan. Han
behöfde den friska luften. Han kände en besynnerlig tyngd
på bröstet, och hela kroppen öfverförs af en brännande
närvsvettning.
Han gick till porten och tryckte på knappen. Porten
öppnades, samtidigt med att portvakterskan stack ut
hufvudet genom en lucka.
»Bor aktören Brun här?» frågade han så likgiltigt, han
förmådde.
»Jaha, två trappor upp!»
Han gick vidare.
När han kom opp i förstugan, stannade han ett
ögonblick, liksom för att hämta andan.
Han var inte rädd, åhnej, visst inte. Han visste nog
hvad han gjorde, och han hade tillräcklig sinnesstyrka
att handla korrekt. Han hade ju också rätten på sin sida,
och han skulle nog i sitt uppträdande veta att begagna sig
af denna rätt.
Men han insåg tydligt, att han ändock var den
svagare parten. Olga älskade naturligtvis med sin
varmblodiga natur den ståtlige skådespelaren ända till vansinne,
då de redan hunnit blifva så intima, och Brun skulle
naturligtvis tillbakavisa hans attack med ett cyniskt,
öfverlägset och föraktligt leende. Han var den svagaste. Men
det oaktadt ville han tränga sig på. Han ville störa dem
i deras älskogsyra och visa, att äfven han ägde
delaktighet i denna kärlekssaga.
Han lade fingret på ringledningen och tryckte häftigt
till. En skarp, hård ringning skar genom hela våningen.
Ögonblicket därpå stack ett äldre fruntimmer, Bruns
hushållerska, ut ansiktet genom en mindre dörr, som låg
bredvid de stora dubbeldörrarna, och hvilken ledde till
köket.
»Herr Brun är icke hemma», upplyste hon, innan ännu
kandidat Höglund hunnit komma på det klara med, hur
han skulle börja.
»Nu ljuger Ni. Jag har sett från gatan att det är ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
