Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det var emellertid egentligen inte det, jag ville säga.»
»Inte.»
Skådespelarn fann sig retad af de enstafviga svaren.
»Ni är vid dåligt humör?» sade han otåligt.
»Kanske.»
Han kände sig till ytterlighet närvös öfver hennes
besynnerliga svar. Herre gud, han hade burit sig litet dumt
åt mot henne för några år tillbaka. Det var väl inte så
farligt. Det behöfde hon väl inte komma ihåg i evighet.
»Är Ni så förbittrad på mig fortfarande, att ni inte
kan ge mig ett höfligt svar?» frågade han.
»Höfligt ...? Har jag varit ohöflig mot er?» svarade
hon häftigt.
»Inte precis ohöflig, men någonting ditåt.»
»Nå, det här är intet samtalsrum.»
»Ni menar, att jag skall gå min väg?»
Hon svarade ingenting.
»Jag har denna gången ett särskildt ärende till er»,
fortsatte Brun efter en kort paus, då han inte fick ett ord
till svar.
»Till mig?» frågade Juliette entonigt.
Han log inom sig själf. Han hade redan väckt hennes
nyfikenhet. Jojo, kvinnorna voro sig lika. Han kände
dem, han.
»Både till er och fröken Olga», svarade Brun.
Han inbillade sig se på hennes ögon, att hennes
nyfikenhet steg.
»Hm!»
Någonting vidare fick han inte fram af henne.
»På resan hade jag sällskap med en herre – – en
mycket respektabel herre – – som har lite grand med
engagerandet af varieté-artister att göra – – han frågade
mig, om jag inte kände några flickor, som – – ja ni
förstår – – jag kom genast att tänka på er bägge – –
ni ha ju sångröst båda två – –»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
