Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lådor en femtikrona och öfverräckte den likgiltigt till sin
kund, som ånyo bugade sig djupt.
»Jag skall naturligtvis inte underrätta herr Werenqvist,
att jag har hans växel, förrän på förfallodagen»,
sade procentaren med en min så knipslug, att Georg
nästan ryste, »men jag brukar alltid höra mig för en smula,
när jag får med nya personer att göra – –»
Och Georg såg på honom med ett instämmande uttryck
i ansiktet. Den vanan var ju mycket förklarlig.
»Växeln var utskrifven på tre månader?»
»Ja – –»
»Jag hoppas herr Frank nu inlöser den
ordentligt – –»
»Herr Persson kan vara öfvertygad – –»
»Se, herr Frank, i händelse af slarf härutinnan, så
är jag absolut obeveklig – – jag säger det, så Ni skall
känna till det – –»
Georg förstod. Han kände nog till den beryktade
procentarens vanor. Han var obeveklig mot sina offer.
De båda männen fattade hvarandra i händerna och
gjorde på ömse sidor en artig afskedshälsning. Procentaren
följde den unge mannen ut i tamburen och stängde
dörren efter honom. Georg bugade sig upprepade gånger.
Procentaren hade alltså mottagit växeln. Det hvälfde
den ena glädjevågen efter den andra genom ådrorna på
Georg Frank. Han skulle få pängar! Femtio kronor i
dag och två hundra i öfvermorgon; Femtio kronor behöll
den där slätrakade »bankiren» däruppe för sitt tillmötesgående.
Nåja, han skulle väl ha något för risken också.
Risken – –? Bah, den var tämligen liten. Den i
dylika affärer vane affärsmannen kände nog till den
förmögne grosshandlar Frank, fastän han spelat komedi med
att ställa sig okunnig. Han förstod nog, att denne inte
skulle låta sin tjugoårige, elegante son komma på
Långholmen för förfalskningsbrott.
Ty dit kunde han sätta honom, ifall inte växeln af
sonen – eller af fadren – inlöstes på bestämd dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
