Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brun märkte det genast – han hade för rästen med
den kännedom han haft om hennes skaplynne och karaktär
trott det redan innan första lektionen – och Olga började
äfven själf så småningom få en medveten föreställning om
sina anlag och sin förmåga.
»Ni kommer att gå mycket långt, om Ni vill sköta
er», hade Brun sagt en gång.
»Sköta mig – –?»
Olga såg på honom med en forskande blick.
»Jag menar – – om Ni vill lägga ner arbete på
utbildningen af er röst och inöfvandet af edra sånger – –»
»Naturligtvis vill jag det», hade Olga svarat mycket
allvarligt.
– – –
I dag är det sjunde lektionen.
Klockan är nu snart fyra. Hon har alltså varit bortåt
två timmar hos Brun.
Just nu slutar hon repeteringen af det sista numret,
som hon skulle sjunga i dag.
Det var hennes älsklingssång, den som slagit an på
henne allra mest och hvilken hon redan kunde sjunga med
en utomordentlig fart och ett oefterhärmligt behag.
Det var en fransk vis-melodi, en af den glada
världsstadens allra nyaste, hvilken från första ögonblicket,
slungad fram från någon parisisk varietéscen af en populär
vissångerska, fångat hvarje öra och hvarje närv och nu
börjat sitt trumftåg öfver världen, för att om några
månader eller kanske några veckor spelas i hvarje
musiksalong, gnolas i hvarje skämtsamt sällskapskotteri och
hvisslas i hvarje gathörn.
Det var en af de där melodierna, som breda ut sig
själfva och som inte kunna dö förrän de äro utslitna. De
likna Columbii ägg. När man hör dem första gången, så
förefalla de så enkla, att man förvånar sig öfver, att man
inte funnit på dem själf. Och dock kanske det är
svårare att finna på en dylik genomenkel och lekande
folkmelodi än att skrifva ihop en hel opera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
