Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det påstås, att Ninni Stern ibland uppträder utan
trikåer?...»
Ninni Stern... Ninni Stern... det var det namn,
som under den vinter, som nu var inne, inom
hufvudstadens alla ungkarlskretsar, från söndagspublikens
handtvärksynglingar upp till börds- och börsaristokratiens
elegantaste världsmän, utgjorde det pikantaste och
intressantaste samtalsämnet.
Och icke blott i rama ungkarlskretsar. »Hela
Stockholm» talade om henne. Det var ovanligt godt om damer,
när hon uppträdde, och äfven dessa glömde den vanliga
afundsjukan gentemot firade medlemmar af sitt eget kön
för att med oskrymtad förtjusning lyssna till hennes
öfverlägset framförda kupletter.
För dessa sina framgångar hade Ninni utan tvifvel
mycket att tacka den sångundervisning, hon erhållit af
Brun. Utan den skulle hon nog kunnat genom sitt
utseende och sitt sätt skapa sig ett rykte ibland sådana där
varielésnobbar, hvars hela lifsvärld begränsades af ett par
köttfärgade trikåer och några halfva »Cederlunds», men
ingalunda blifvit betraktad som konstnärinna inom sin
genre äfven långt utanför dessa fadda kretsar. Men det
blef hon.
Denna undervisning fortsattes regelbundet under
någon tid äfven sedan hon börjat uppträda, och då med ett
ännu större intresse från Bruns sida. Äfven han fick
inspiration af hennes framgångar och han försummade flera
gånger sina egna roller för att med glödande nit och
outtröttligt arbete egna sig åt sin vackra elevs musikaliska
och dramatiska uppfostran.
När hon gaf efter för baron Vahlenstjernas ifriga
böner och offrade sin frihet för att med ett slag öka sina
inkomster till nästan furstliga dimensioner - så länge
baronens kassa räckte —, upphörde visserligen de
regelbundet återkommande lektionstimmarna af sig själfva, men
Brun stod dock fortfarande vid hennes sida såsom det fint
musikaliskt bildade smakråd, hvilkets omdöme i fråga om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
